Haverö Socken
Jag har fått lov att lägga upp denna sida hos mig, men ursprungligen så är det inte jag som har gjort den. Orginalet finns här:
http://home.swipnet.se/~w-30396/haver2.htm
VALLEN : Redan på 1200-talet omnämdes byn
i en gränshandling. Det dåvarande namnet
var då Haffra velir (vallarna vid
Havern).
I samma hndling nämns Mycklaholm som är nuvarande Vallens by.
På
denna holme hade ortens befolkning sin offerplats vid Haffra offeräll under
förkristlig tid.
På samma plats byggdes socknens första kyrka som finns
omnämd år 1113 men med säkerhet
fanns under 1200-talet.
Nuvarande kyrka
ligger på samma plats och lär vara Norrlands först omskrivan.
Fågelvik : Bebyggdes under början av 1800-talet av en man vid namn Olof Fågelberg.
TYSKNÄSET : Sägnen säger att i början av
1600-talet tog en "löskefinne" hand om en
tysk sårad soldat som slagits i
den svenska armen.
Detta skedde i Finland eller under hans resa i
Sverige.
Finnen ömsom bar och ömsom rodde den sårade soldaten som på grund av
sina sår inte kunde
gå någon längre sträcka.
När finnen nådde ett näs vid
Mellansjön orkade han inte bära tysken längre utan var tvungen
att lämna
honom där.
Den tyske soldaten tillfrisknade och bosatte sig på detta
näs.
Det intressanta med denna sägen är att det i mitten av 1600-talet
verkligen fanns en soldat
bosatt där vid namn Lars Tysk.
SÄTER : En av dom äldsta byarna i
socknen.Kallades på 1400-talet för Sätrom.
Byn bestod tidigt av tre hemman.
Hemmanet nr:1 benämndes Översäter och nr:2 och 3 som
bildats genom
utflyttning från nr:1 benämndes Yttersäter.
Idag ligger Haverö hembygdsgård
där.
VIKEN : Byn har troligen fått sitt namn
efter sitt läge i en vik vid sjön Medingen.
En av dom äldsta byarna i
socknen.
Även Vikarbodarna tillhörde Viken som fäboställe.
Hemmanet nr:2 i
Viken var troligen under äldre tid ett löneboställe till en av
kronans
vapensmeder i Vassnäs.
Har numer ett mindre sågverk och
hyvleri.
Ön :
Byns namn har genom tiderna skrivits mycket
varierande t.ex. Öön, Öhn, Öndt,
Öhn, Öjen.
Namnet kommer troligen av att
området mer eller mindre är kringfluten av vatten.
Ön har varit omtvistat vid
gränsdragningarna mellan Sverige och Norge fram till
slutet av
1500-talet.
Dom äldsta bebyggarna lär vara från Särna socken i
Dalarna.
KÖLSILLRE : Byn är inte lika gammal som Viken
och Säter.
Bynamnet omskrevs troligtvis första gången år 1412 angående en
affär om fisket
vid Kylasildre som byn hette på den tiden.
År 1545 var
Olov Ersson ensam ägare av byn.
I slutet av samma århundrade fanns det
ytterliggare två hemman i Kölsillre.
Till byn hörde även fäbodarna
Mäljsjöbodarna och Sandbodarna.
SNÖBERG : Den första som bosatte sig i
Snöberg var en finne som kom
dit i början av 1600-talet.
Hans
efterkommande fick delar av det första hemmanet och större delen av
byns
nuvarande befolkning härstammar från denna finne.
VASSNÄS : Delades under början av
1600-talet av två stycken rörsmeder.
Dessa tillverkade hakebössor som
användes under Gustav Adolfs krig i europa.
År 1621 tillverkade Per och Lars
Jonsson 21 hakebössor vardera till kronan.
Vapentillverkningen i Vassnäs
flyttades till den nyanlagda staden Sundsvall år 1622.
Detta för att
tillverkningen skulle bli mer fabriksmässig.
BY :
Fram till och med 1600-talet användes även namnet
Byen.
Både namnet och fornfynd tyder på en mycket gammal bebyggelse.
Den
uråldriga Ridarvägen mellan mellan Tröndelagen i Norge och Björkön
i
Njurunda gick genom By.
I 1545 års skattelängd nämns Eriich Nilsson som enda
ägare till By.
ÖSTAVALL : Vars tidigare namn var
Hofdavall.
Bebyggdes i slutet av 1500-talet men övergavs år 1607.
Blev
sedan ett fäboställe åt vapensmederna på Vassnäs.
Man tror att den första
befolkning som bosatte sig i Haverö efter stenåldern
gjorde det i
Östavall.
Att trakten var bebodd under stenåldern råder det knappast några
tvivel om
eftersom en stor mängd stenålderfynd har hittats i trakterna av
Östavall.
Idag är Östavall den största orten i Haverö med östavallssågen som
största
arbetsgivare.
HOLMSNÄS : Dess tidigare namn var
Holsnäs.
Fram till och med 1700-talet var det byamännen från Vassnäs som hade
sin
odlingar där.
I slutet av 1700-talet upplät dom torplägenheter där och
området fick sin
första fasta befolkning.
NYBO : En relativt ung by i
Haverö.
Både Vassnäs och Kölsillre ansåg sig äga dessa trakter och efter
många
rättegångar och mycket trassel fick vissa slåttermyrar namnet
Trätoröjdningen.
Kronan tog över marken ett tag efter detta.
År 1764
bosatte sig en man vid namn Mats Persson-Vennergren i det första
nybygget i
Nybo.
ALBYBYN : Tidigt ett fäboställe till
bönderna i By.
Den första med äganderätt till jorden som bosatte sig där var
Nils Grelsson
från By. Detta skedde år 1795.
Före honom hade många bott i
torpet men bara hyrt stället.
När vägen till Sundsvall anlades i mitten av
1800-talet fick detta torp
krogrättigheter. Namnet ändrades till
Årsundskrogen eller Krogen.
Numer heter platsen Krog. Under 1800-talet blev
platsen ett viktigt centrum
där alla resor till och från Haverö
passerade.
TURINGEN : Turingen består av Ytter- och
Överturingen.
Namnet Turingen har även stavats Twörigh, Thwurgh, Töring
m.fl.
Bebyggelsen anses ha kommit från Jämtland dit Turingen hörde fram
till
freden i Roskilde år 1657. Turingen hade då genomlidit flera hundra
år
av krig och umbäranden. Eftersom byn låg vid gränsen mellan Sverige
och Norge drabbades byn extra hårt.
Turingen kom först att höra till
Bergs socken och sedan till Rätan för att
slutligen gå över till
Haverö.
År 1689 fick dom kyrkorätt i Haverö för att år 1890 även juridiskt
höra dit.
Byn är uråldrig och omnämnes i dom första gränshandlingarna.
En
lada som kallas kyrkladan lär ha en ålder av 500 år. Den stod tidigare
i
Bursnäs men finns numer i Sundsvalls fornhem.
Sundsvall gör som vanligt
och roffar åt sig vad dom kan av Ånge kommun.
KROKNÄS : Var ett fäboställe åt Turingens
bönder. Omkring år 1760
löste Olov Jönsson ut området som nybygge.
TORRFLONÄS : Två nybyggen skattelöstes omkring
år 1760.
Hemmanet nummer 1 Sjul Larsson och 2 av Pål Faltinsson.
LÄNSTERSJÖN : Ett nybygge skattelöstes omkring
år 1760 av
Lars olovsson.
MÄRRVIKEN : För att undgå digerdöden som
härjade på 1300-talet flyttade en familj frånVallen till
Märrviken och byggde
en stuga.
När ett nybygge skattelöstes omkring 1770 togs stugan i
besittning.
Den användes under lång tid som badstuga men byggdes senare om
till bostadshus.
Det inhuggna årtalet som inte längre syns var från något år
före 1350.
Uppdaterad: 2007-03-09